Henk Schmidt, som fick priset i medicinskpedagogisk forskning 2004, är nybliven rektor vid Erasmusuniversitetet i Rotterdam. Pedagogiska metoder kan man bara tala om när man vet något om hur studenter lär sig tyckte han, och ändrade sin titel från pedagogiska metoder, till ’on student learning’. Ofta har lärare ganska begränsad kunskap om vad som egentligen händer när man lär sig. Han började med att berätta om den traditionella synen att studenter är som ett tomt papper, tabula rasa, och att lärarens uppgift traditionellt har varit att skriva på detta papper. Denna syn var väldigt inflytelserik under lång tid, men är HELT fel vad gäller vad som egentligen händer när man lär sig.

 
Henk bad oss att tänka oss att vi skulle försöka lära oss 300 siffror utantill under en halvtimma och sedan göra något annat i en halvtimma för att sedan försöka tala om vad man minns.  Han presenterade ett exempel med mannen som har slagit världsrekord i att minnas PI-decimalerna efter 3.14 – han mindes 35 st. Skulle vem som helst kunna göra detta? Ja, han har en likadan hjärna som vem som helst, men han hade mycket motivation, och dedication (han flyttade från Indien och började en PhD i England tror jag).

Nästa exempel: Tänk en båt i en skål med vatten. Båten har fyra järnbollar på sig. Plötsligt välter den så att järnbollarna faller ur. Vad händer med vatten nivån? Går den ner upp, eller förblir den det samma. Enligt arkimedes lag går den ner. De flesta i rummet, liksom studenter från MIT, trodde den förblev densamma. Utbildning behöver inte ändra på vår förståelse av samband..

Aktivitet hjälper lärandet.- på detta sätt ville Schmidt visa att anledningen till att vi inte kan tillämpa Arkimedes lag handlar om att vi inte engagerar oss djupt nog i vårt lärande.

1. Lärande är konstruktion och konstruktion är en aktivitet.

Nästa exempel var en text som var ganska komplex. Den skulle kunna ingå i ett psykologiskt experiment, om man sedan skulle räkna baklänges från 100 och därefter försöka minnas vad texten handlade om. Henk frågade oss om vi förstod vad texten handlade om, vilket ingen gjorde. Han berättade att den handlade om artificiell intelligens och texten är helt begriplig för en student inom det området.

2. Inget lärande kan ske utan förkunskaper.

Hjärnan skapar coherence baserat på förkunskaper. Vi gör ständiga antaganden. En ny text presenterades för oss. Vi förstod alla ord, några meningar, men ingen förståelse för texten. Man förstod inte vad texten handlade om. När vi fick rubriken – att göra och flyga en drake – föll bitarna på plats och man förstod hela texten. Detta visar att det är:

3. Interaktionen mellan vad man redan kan och det nya som är det viktiga för lärandet. Detta måste aktiveras i utbildningssituationen.

Hjärnan måsta aktivt konstruera mening, men hjärnan kan också med avsikt konstruera mening. Paired Association-task. Försök minnas denna lista på hundratals par, t ex hund – cykel. Ett vanligt sätt är att lära sig en sådan lista (t ex glosor, anatomilistor) genom repetition av listan. Istället ber man studenterna aktivt konstruera en relation mellan ordparen. Tänk sko – eld, bondgård – groda, stol – blomma, fågel – skola, med hjälp av länken kommer man lättare ihåg de.

4. Genom att aktivt konstruera mening, pga att blivit tvingad av en pedagogisk metod, läraren, eller på något annat sätt – kommer vi att minnas betydligt bättre.

På detta sätt lyckas man slå rekord i att minnas PI= 3.14 1492 3945 92 2003, Naturligtvis måsta man också 5. Öva

Vilka undervisningsformer hjälper studenterna då att lära sig på ett bra sätt? Om man tänker på föreläsningar som sätt att ’överföra kunskap’ – de är dåliga för det. De är bra för motivation, för att berätta personliga historier, men det mesta som görs i föreläsningar kan göras av studenterna själva. Lärande handlar om att själv konstruera mening.

Henk Schmidt avslutade med att berätta om en studie om relationen mellan föreläsningstimmar, självstudietid och hur väl studenterna klarade sig på examinationer och utexaminerades mellan 1989 och 1998 vid läkarutbildningarna i Holland. (Schmidt et al. 2010). De fann att graduation rate var lägre ju fler föreläsningar studenterna hade. Ju mer tid för självstudier, desto högre andel utexaminerade studenter.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Den 24 september anordnades vid KI et SHERN-seminarium (www.swednetworks.se/shern) med Vicky Gunn från Glasgow University. Titeln var: Do research-teaching linkaging have anything to do with students’ working life? Vicky började med att hän...

Anne Mette Mörke, Aarhus Universitet, Center for Medicinsk Uddannelse är docent i medicinsk pedagogik besökte oss på Centrum för Medicinsk Pedagogik den 24 april 2012. Hon arbetar vid en forskningsenhet med akademiska tjänster där forskning och utbil...

Sedan Myndigheten för nätverk och samverkan i högre utbildning lades ner finns i Sverige ingen oberoende enhet som intresserar sig för att lägga tid, och resurser, på att problematisera och undersöka systematiska förändringar inom högskolan. Swednet ...

Hej,Jag har nyligen tagit del av rapporten 'Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering 2011-2014'. På sidan 11 i denna rapport ombeds utbildningarna redovisa Lärarkompetens och lärarkapacitet. Till min oe...

Swednetkonferens 5 maj 2011. Keynote: Björn Stensaker, Oslo Universitet   Pedagogisk utviklingsarbeid – fra individorientering til organisasjonsfokus?   Stensaker började med att berätta att han ursprungligen är statsvetare och organi...