Anne Mette Mörke, Aarhus Universitet, Center for Medicinsk Uddannelse är docent i medicinsk pedagogik besökte oss på Centrum för Medicinsk Pedagogik den 24 april 2012. Hon arbetar vid en forskningsenhet med akademiska tjänster där forskning och utbildning är de huvudsakliga aktiviteterna. Medical Curriculum Theory = Didaktik, är hennes forskningsområde. Hon är även programdirektor för läkarprogrammet vid Aarhus Universitet.

Anne Mette har arbetat med Outcome Based Education, OBE, i cirka 10 år. Hon började med att implementera det vid Aarhus Universitet, medicinska fakulteten. Just nu håller hon på att göra en översiktsartikel tillsammans med prof Tim Dornan över hur OBE påverkar utbildningen.

OBE introducerades 1999 av Ronald Harden i en AMEE rapport inom (www.amee.org ). Detta har haft en otrolig inverkan på vård- och medicin-utbildningar över hela världen. Harden skrev om HUR man kan implementera OBE: det första kravet är att lärandemål (intended learning outcomes) är identifierade, explicitgjorda och utkommunicerade. Det andra är att OBE ska vara den viktigaste aspekten vid beslut om curriculum. Effekter som han menade skulle utmynna ur detta var: relevans, kontroverser, acceptans, klarhet, ansvar, självstyrt lärande, flexibilitet, examination och bedömning, deltagande, utvärdering och kontinuitet.

Det finns dock en hel del förvirring kring vad det är, både i relation till ‘kompetensbaserad utbildning’ (CBE), som introducerades i USA ungefär samtidigt. Dessa två har olika begreppsvärld. Idag används dessa begrepp som om de vore utbytbara – vilket de kanske inte är.

Dessutom används begreppen som har att göra med lärandemål på olika sätt. Dock är skillnaderna väldigt små, och ännu mindre när det gäller hur dessa begrepp används.

När man läser litteraturen om OBE finns några saker att framhålla enligt Anne Mette. Ofta handlar det om bedömning och examination. Dessutom finns i OBE en ’produktionsdiskurs’, vilket innebär att det är ett produktionsinriktat sätt att tänka kring utbildning och lärande. Några frågor Anne Mette då vill ställa sig är:

Var är lärarna och studenterna i OBE? Är de bara objekt?

Var finns bildning? I utbildningarna? I USA och Canada finns idealen från ett nyttoperspektiv (Parsons). Det perspektivet är nytt för oss.

Om man frågar läkare i Danmark, vilket AnneMette har gjort, vad det viktigaste som studenter behöver lära sig på läkarprogrammet är säger de att det är ’läkarkonsten’. Är detta samma sak som skulle komma upp i USA och Storbrittannien?

När man beskriver OBE som samstämmighet mellan lärandemål och examination blir många nöjda. Men är det tillräckligt? Naturligtvis inte. I Danmark är ’Den Didaktiska Triangeln’ central: Innehållet – studenten – läraren. Det som försiggår mellan dessa tre, är där man får ’bildning’. Det är i detta ’möte’ som lärandet sker. Man måste därför problematisera innehållet i utbildningen – måste det ha ett uttalat mål? Detta är ett skäl att fundera över om OBE-modellen verkligen är så användbar. Anne Mette föreslår att ett sätt att lösa detta är att se att det som Biggs kallar teaching and learning activities, TLA – de aktiviteter som lärare och studenter genomför och som resulterar i lärande – också är centralt i OBE.

Är det så att OBE helt enkelt ska ses som ett planeringsverktyg som möjliggör en värdering av vad studenter vid olika utbildningar kan på olika nivåer i relation till varandra?  För hur vet vi om de är tillräckligt bra när de studerat någon annanstans?

Kulturen i yrket påverkar naturligtvis hur man implementerar och tar till sig till exempel OBE. En tradition kan påverkar hela ’filosofin’ i en utbildning så att ’vägen till att bli t ex sjuksköterska’ ser olika ut vid olika lärosäten.

Anne Mette och hennes kollegor har gjort en litteratursökning från 1999 och framåt. Och fick 2168 ’hits’.Inkluderingskriterierna var att det skulle vara: grundutbildning, på något sätt undersöka effekten av introducering av ILOs, någon slags empiri, säga något om effekten på undervisning eller lärande. I slutändan inkluderades 8 artiklar. Uppenbarligen är ett stort problem att lärosäten är beredda att implementera förändringar, men oerhört få är beredda att studera dessa förändringar. (En av dessa var min artikel från 2006: Bolander, 2006

Så var finns lärandet i OBE? Ska vi låta amerikanerna fokusera på detta med examination, och så kan vi kopiera en del av deras metoder? Nej, Anne-Mette  tror inte det.  Vi behöver fundera över vad vi egentligen vill med examination. Handlar det bara om att ’mäta’ eller ’producera’? Kanske är det så att i Skandinavien är examinationen också ett tillfälle för lärande. Denna diskurs finns inte med i Brian Hodges diskursanalys av OSCE-examinationen t ex. (Hodges, 2005)

Avslutningsvis kommenterade Anne-Mette att det finns med som händer under en kurs än det som kan visas i en examination.  Man behöver bryta med den mest bokstavstrogna synen på OBE, så att det blir tillåtet att ha lärandemål som inte bedöms.

Om man använder OBE som ramverk tvingas man formulera vad som är slutmålet. Men slutmålet har förändrats mycket, bara de senaste 5 åren. Därför måste det vara en ständigt pågående diskussion….

Bolander, K., Josephson, A., Mann, S., & Lonka, K. (2006). Teachers promoting expertise in medical education - understanding the role of the core curriculum. Quality in Higher Education, 12(1), 41-56.

Hodges, B. (2005). The many and conflicting histories of medical education in Canada and the USA: an introduction to the paradigm wars. Medical Education, 39(6), 613-621. doi: 10.1111/j.1365-2929.2005.02177.x

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Den 24 september anordnades vid KI et SHERN-seminarium (www.swednetworks.se/shern) med Vicky Gunn från Glasgow University. Titeln var: Do research-teaching linkaging have anything to do with students’ working life? Vicky började med att hän...

Sedan Myndigheten för nätverk och samverkan i högre utbildning lades ner finns i Sverige ingen oberoende enhet som intresserar sig för att lägga tid, och resurser, på att problematisera och undersöka systematiska förändringar inom högskolan. Swednet ...

Hej,Jag har nyligen tagit del av rapporten 'Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering 2011-2014'. På sidan 11 i denna rapport ombeds utbildningarna redovisa Lärarkompetens och lärarkapacitet. Till min oe...

Swednetkonferens 5 maj 2011. Keynote: Björn Stensaker, Oslo Universitet   Pedagogisk utviklingsarbeid – fra individorientering til organisasjonsfokus?   Stensaker började med att berätta att han ursprungligen är statsvetare och organi...

Igår samlades den nomineringsförsamling på Karolinska Institutet som ska nominera kandidater som KI’s anställda senare ska rösta på, elektroniskt, för att sitta i Konsistoriets, KI’s högsta beslutande organ. Jag sitter som representant fö...