Mats Benner – specialist på områdena forskningspolitik, universitetspolitik, organisation och ledning talade den 27 januari på Swednets forskningsdagar i Malmö. Titeln på hans seminarium var Hur skriver man en ansökan som beviljas? Tricks of the Trade

När Mats Benner började forskning inom detta område, under Carl Thams tid, fanns en någorlunda balans i systemet menade han. Substantiellt var det småsaker som hände under den tiden. Sedan dess har forskningspolitiken släppts lös, väldigt mycket till nackdel, där de tre uppgifterna skaver mot varandra. Hela idén med universitetet är i upplösningstendenser enligt Mats. ”Ve er som är satta att sätta tiden rätt” sa han med ett leende. Det ni som arbetar med pedagogisk utveckling gör är att försöka ’hela’ universitetet.

Sedan en tid tillbaka försöker  Benner nu söka sig tillbaka till frågan om vad ett universitet ÄR på lite olika sätt. Tricks of the trade, heter rubriken på detta seminarium, men när Mats tittar igenom sin log av ansökningar så är det en del toppar och en del dalar (naturligtvis). Därför tänkte Mats tackla frågan som en strukturell fråga, accompagnerad av personliga reflektioner.

Mötet mellan den individuella banan och forskningsmöjligheten är intressant.

Hur ska man förstå forskningsfinansiering?

Benner menade att det finns en pådyvlad professionalitet kring vad som krävs för att få forskningsfinansiering som inte fanns för 10-15 år sedan. Idag finns kriterier som lägger tyngdpunkten på vissa ord:

Track record – professionella evaluators

Genomförbaret/ feasability

Management

Branding

Cutting edge, både innovativt och excellent

Detta är tunga ord ur en finansiärs perspektiv, föreställningar om vad som är god vetenskap. Benner har ägnat sig åt att förstå denna logik, snarare än att ’leva den’. Ju mer man utvärderar, desto mer professionaliseras själva utvärderingsrollen. Denna grupp har vuxit i betydelse inte bara i andras utan också i sina egna ögon. I takt med att ansökningar och ’funding’ har blivit ett mer laddat område, har utvärderarnas roll förstärkts.

Sociologi och pedagogik var för ett bra tag sedan själva samfundet inom samhällsvetenskapen. Men dessa ämnen har i någon mån lösts upp och gått över i statsvetenskap och organisationsvetenskap. Det är ett fält som finns kvar och har vuxit som samhällsinstitution, inte minst högskolepedagogik. Problemen är ju inte mindre än de var för 30-40 år sedan. Så här finns ju egentligen förutsättningar. Nackdelen med att tillhöra ett fördefinierat fält är att man kan döma sig själv väldigt lätt ’ är jag en tillräckligt bra molekylärbiolog?’ Dock krävs en del saker för den odefinierade gruppen och därför måste vi tänka på hur finansiärerna tänker.

”Jag ger hellre stöd till en A-person med en B-idé, än en B-person med en A-idé” – detta menar Benner har uttryckts av någon inom VR. Detta är trick of the trade. Världen ser ut så här och många har tagit till sig detta. Vad man än må tycka om det.

En annan tendens är kollektiviseringen

Vad beror det på att man vill hitta forskningskollektiv istället för glada och idérika individer. Vi har hamnat i en marknadsideologisk ’visp’ samhällsekonomiskt, menar Benner – men inom forskningen har en planekonomisk dogm kommit tillbaka. Idén om att man samplanerar individer, forskningsprogram, stakeholders och därmed ska få ut något distinkt.

Forskning är alldeles för stort och för viktigt för att lämnas åt slumpen. Det är en skev konkurrens inom forskning eftersom det finns vissa föreställningar om hur det goda och rätta ska se ut.

Hierarkierna i den naturvetenskapliga världen är väldigt självklara. Man arbetar i team, eller är teamledare. Problem uppstår egentligen endast när grupper ska gå ihop. Den byråkratiska ytan av forskningspolitiken penetrerar vår värld. Forskningen är (och ska vara) konkurrensutsatt. Den positiva äregirigheten är att det är drivna personer också i den samhälleliga rollen. Men om man kommer från en kunskapsdomän som är obekväm med denna paradigmatiska förståelsen av vad god vetenskap är, och är under ’formering’ – hur ska man se på det här?

Goda råd till en utbildningsforskare är att ställa frågan:

Vad finns det för något att lära sig av den här typen av forskningspolitisk dogmatik? Den grad av icke-professionalism som präglade Mats egen utbildning är inte förebildlig. Vill du ha ett seminarium, så håll det. En exceptionell frihet och oansvarig inställning till vad man förvaltar. Detta ledde ibland till en lokal kult, en aristokratisk hållning i traditioner och arbetssätt, men samtidigt finns det något i målmedvetenheten som är bra att förhålla sig till. Hur skapar vi mekanismer för att arbeta fram till det som vi vill göra?

Är området politiskt/ ekonomiskt ’hett’`?

Det är inte svårt att lista 10 saker i högskolesystemet som är utmaningar respektive experiment? T ex autonomiutredningen som vänder upp och ner på allt.

Att följa utvecklingen och effekterna, t ex vad händer med lärarrollen när man har en så otroligt stark inriktning mot att detta är det sätt man skapar ’cred’? Utbildningen?

Hela typen av förståelse för hur förskjutningar i en ände påverkar vad som händer i andra ändan.

En kommentar från auditoriet var att man gör en nödvändig (men inte tillräcklig) aktivitet, att lägga ut kravet på högskolepedagogisk kompetens (BHU). Hur får vi detta med undervisning att fungera ändå. De flesta lärare går in med sin personliga auktoritet för att upprätthålla undervisningen. Där finns innovationskraften i vad vi gör finns.

Cutting edge: adaptiva försöken, framväxten. Man riskerar att låsa in vårt arbete i utvecklingsarbete istället för att också intellektualisera kring den. Poängen är att idealt tillstånd utan någon slags praxisbaserad erfarenhet blir det inte särskilt bra kunskapsutveckling.

Katarina Mårtensson: Vi och vår verksamhet befinner sig inom många olika spänningsfält, staten, universitetet, lärarna. Vi ska bidra till professionalisering av lärarrollen samtidigt som de lever i de här olika kriterierna som påverkar dem osv.

Skulle vara väldigt spännande att se vad som hände, konsekvenser för professionerna, att professionsutbildningarna skulle akademiseras. Forskning kring den beprövade erfarenhetens potential, är en idé.

Vi har en oerhörd mängd erfarenheter och kunskap som behöver systematiseras, fogas in i ett sammahang. Vad är ett universitet t ex? De tre uppgifterna. Håller Universitets historiska roll på att lösas upp?

Branda detta som en ödesfråga! Det finns en idé om hur det hänger ihop.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Den 24 september anordnades vid KI et SHERN-seminarium (www.swednetworks.se/shern) med Vicky Gunn från Glasgow University. Titeln var: Do research-teaching linkaging have anything to do with students’ working life? Vicky började med att hän...

Anne Mette Mörke, Aarhus Universitet, Center for Medicinsk Uddannelse är docent i medicinsk pedagogik besökte oss på Centrum för Medicinsk Pedagogik den 24 april 2012. Hon arbetar vid en forskningsenhet med akademiska tjänster där forskning och utbil...

Sedan Myndigheten för nätverk och samverkan i högre utbildning lades ner finns i Sverige ingen oberoende enhet som intresserar sig för att lägga tid, och resurser, på att problematisera och undersöka systematiska förändringar inom högskolan. Swednet ...

Hej,Jag har nyligen tagit del av rapporten 'Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering 2011-2014'. På sidan 11 i denna rapport ombeds utbildningarna redovisa Lärarkompetens och lärarkapacitet. Till min oe...

Swednetkonferens 5 maj 2011. Keynote: Björn Stensaker, Oslo Universitet   Pedagogisk utviklingsarbeid – fra individorientering til organisasjonsfokus?   Stensaker började med att berätta att han ursprungligen är statsvetare och organi...