Den 24 september anordnades vid KI et SHERN-seminarium (www.swednetworks.se/shern) med Vicky Gunn från Glasgow University. Titeln var: Do research-teaching linkaging have anything to do with students’ working life? Vicky började med att hänvisa till återkommande teman de senaste 200 åren kring hur man har diskuterat forskning- och undervisnings-länken. Kunskapsproduktion var det första, därefter kom ’to serve science’ och sedan ’sustaining the knowledge economy’ . Denna utveckling går hand i hand med utvecklingen från elit till massuniversiteten.

Ett annat tema i utvecklingen handlar om vad det är vi gör med studenter under deras utbildning. Från att tidigare fokuserat på att skapa ett gott samhälle handlar det idag huvudsakligen om att producera arbetskraft. När man tittar på medelstilldelningen inom högskolan, är det viktigt att vara medveten om var vi är i denna utveckling.

Vicky pekade på flera paradoxer i utvecklingen. En sådan handlar om paradoxen mellan att öka specialiseringen samtidigt som det finns ett behov av interdisciplinaritet. Ska man vara global eller lokal? Talar vi om yrkesutbildning eller generell utbildning? Vicky menar att man talar om dessa områden på olika sätt beroende på om forskning eller utbildning är i förgrunden. Synen på specialisering, interdisciplinäritet, retorik och policy, global och lokal, utbildning och anställingsbarhet förändras hela tiden och är beroende av vilket perspektiv man tar. Forskningsagendan och utbildningsagendan drar mot olika håll i dessa frågor så att t ex vikten av interdisciplinäritet eller specialisering får olika värde, beroende på vilket perspektiv man tar.

Hur kan vi då ha ett systematiskt förhållningssätt till forsknings-utbildningslänken?, frågar sig Vicky.

Inom vård- och medicinutbildningar finns tydliga regler/ policy kring VAD studenterna ska lära sig än vilket skiljer sig från vissa andra områden, som kanske inte har yrkesorganisationer som utövar ett ’tryck’ på innehållet i utbildningen. I generella utbildningar finns å andra sidan risken att etikfrågor t ex inte inkluderas som ’innehåll’ i utbildningen, då det inte finns en tydlig målbild vad gäller var studenterna ska hamna och vilka etiska frågor som därmed är relevanta.

Det vanligaste sättet att arbeta med forskning-utbildnings länken har varit att placera lärandet som de gör inom universitetet i ett sammanhang som är relevant för professionen och inte bara bara fokuserar på dialogen med forskare (specialister), dvs fokusera på hur forskning och forskningsresultat kan kommuniceras med det övriga samhället, t ex i läkaren eller sjuksköterskans kommunikation med patienter.

Det finns med andra ord en massa spänningar som drar forskning och utbildning åt olika håll. Frågan är vad vi kan göra för att motverka att det skapas två olika ’världar’.Vicky föreslår Pragmatismen som ett alternativ. Det finns flera olika sätt att integrera forskningen i utbildningen och Mick Healey (2005) har föreslagit fyra olika sätt att engagera studenter i  forskning.

-         forskningsledd: lära om forskning i fältet

-         forsknings-orienterad: utvecklar forskningsfärdigheter

-         forsknings-baserad: genomför forskning och iquiry

-         forsknings-tutored: ingår i forskningsdiskussioner.

Tyvärr finns det ett antal vanliga hinder som kommer upp inom nästan alla universitet mot länken mellan forskning och undervisning.

-         Oftast finns några aktiviteter som studenter gör (projekt, uppsats etc) som examineras

-         Enstaka kurser i vetenskapligt tänkande

-         I Storbritannien finns en trend iväg från kliniker att komma och undervisa. De måste fundera över om de ska ägna sin ’extra tid’ till forskning eller undervisning. Oftast behöver de för karriären fokusera på forskning.

-         Praktikutveckling, forskningsutveckling eller governance body …

-         Det är dyrt att ha dina top kliniska forskare undervisa – undervisning sker därför längre ner i kedjan.

-         Det finns en oro kring att låta studenter använda dyr utrustning

-         Forskare är osäkra på om deras studenter kan generera publikationer

-         Etikfrågor.

Varför ska vi då förbättra länken mellan forskning och undervisning? Är det för att vill att studenterna ska bli som oss (forskare), eller finns det några ’bevis’ för att lärandet för studenter blir bättre av en sådan länk? I debatten kring denna fråga anser Vicky att diskussionen om det försämrade Humboldt-idealet (att vi utbildar för bildningens egen skull) pekar mot länken som en länk för sin egen skull. Det som Vicky anser saknas i litteraturen är ’vad innebär det att vara ’forskare’. Vicky började därför undersöka på inom den forskning som handlar om nyutexaminerade studenter vetenskapligt skrivande har behandlats där. I litteraturen fann hon att vetenskapligt skrivande ofta ses som ofördelaktigt för att det skolar in studenterna i ett skrivande som inte är effektivt i deras blivande yrke och därför inte meningsfullt. Hon gick därför vidare och funderade över vilka andra områden inom forskning, forskning är ju mer än vetenskapligt skrivande, som skulle kunna länkas till studenters framtida yrken.

Early carreer researchers

Forskning inom detta fält fångar vad det innebär att vara forskare tidigt i sin karriär. Hur kan man designa TLA som gör att studenterna kan:

-         Impact: arbeta tillsammans med andra, förstå olika publiker och bygga nätverk.

-         Professionalism: bli medveten om vilka ’standards’ etik och professionellt förhållningssätt som är rimliga. T ex vad är en bra lärare i en undervisningsmiljö. Hur kan vi förändra de frågor som vi ställer till studenter kring undervisningskvalitet.

-         Personlig effektivitet: självständighet, medvetenhet om den egna kompetensen, effektivitet och personlig kvalitet – Hur kan man t ex designa ett on-line portfölj-system som kan reflektera studenternas utveckling vad gäller deras personliga kvaliteter och effektivitet?

-         Disciplinär kunskap och intellekt: är det som vi huvudsakligen fokuserar på när det gäller examination och undervisningsaktiviteter.

Vad som är centralt i forskningsprocessen och hur forskning utövas sker naturligtvis på olika sätt. Hakala & Ylijoki, 2001 har tittat på detta och identifierade fyra olika dominerande varianter på forskningsorientering:

1. Disciplin-orientering: t ex historiker, tävla med varandra om originalitet, nyfikenhet.
2. Praktikorientering: Engagemang med samhället
3. Entreprenörorientering: försöker att föregripa och svara på forskningsfinansiärer vill ha. Vi frågar nästan aldrig våra studenter om vad de framtida problemen kommer att vara.
4. Problemlösnings-orientering: Försöker lösa problem som identifierats.

Alla orienteringarna fanns hos alla som ingick i studien, men någon var mer dominerande än de andra. När Vicky tittade på dessa olika aspekter av forskning, kunde hon konstatera att man oftast inte överhuvudtaget undervisar om entreprenöraspekten.

Nästa steg för Vicky var att titta på de ’mission statements’ som många universitet har formulerat. Ofta handlar dessa om att studenterna ska utveckla kompetenser som möjliggör ett ledarskap i det framtida yrkeslivet inom sitt verksamhetsfält. Det finns olika modeller för ledarskap, mer kollaborativa och mer hierarkiska. Frågan om vilka ledarskapskvaliteter som då är centrala skulle kunna sammanfattas i:

-         abstrakt tänkande

-         samhällsengagemang

-         strategisk problemlösning

-         föregripande/ entreprenöriellt tankesätt. Vi försöker hela tiden föregripa vad som kommer att hända och sedan räkna ut vad som är en rimlig prioritering för att vara strategisk.

Vid en jämförelse ser man lätt att dessa aspekter inte är helt olika det som Hakala och Ylijoy fått fram.

Återstående frågor är

1. Hur kan studenter engageras mer i sitt universitet så att

a)      de blir mer medvetna både om forskningen och den arbetskultur de ska delta i?

b)      De lär sig att tänka i relation till dessa genom att engageras i forskningsorienteringarna– vi behöver därför enligt Vicky ändra på examinationerna under de första två åren så att de blir involverade i alla fyra områdena ovan. Studenter klarar sig ofta bra i förhållande till det som de från början är bra på, men hur hjälper man studenterna att utveckla de andra

c)      Skapa examinationer som är relevanta för den disciplinära forskningskulturen, men som fångar det centrala i de arbetsplatser där studenterna kommer att arbeta, den kliniska miljön, på samma gång.

Som avslutning på sitt seminarium föreslåg Vicky att om man börjar tänka på vad vi behöver göra/ kunna/ lära sig som forskare och inkluderar det i undervisningen kommer det att förbättra möjligheterna för länken mellan undervisning och forskning.

Genom att titta på examinations’regimerna’ möjliggör det förändringar. Curriculum mapping kan utgöra en hjälp för att synliggöra de möjliga förändringsområdena. Detta är ganska lätt inom ’stängda’ utbildningsprogram såsom läkar och sjuksköterskeprogrammet, men är naturligtvis väldigt svårt när det gäller utbildningar som består av valbara kurser.

Tillbaka till huvudfrågan: do research-teaching linkages have anything to do with our students’ working lives after university (and should they? Ja, menar Vicky, för om vi gör det på rätt sätt, uppmuntrar vi inte bara framtidens generation av forskare, utan också framtidens generation av ledare.

Man kan då fråga sig hur man skapar olika sätt att hjälpa studenter få erfarenhet av de olika delarna av forskning som Vicky presenterade i sin modell.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Anne Mette Mörke, Aarhus Universitet, Center for Medicinsk Uddannelse är docent i medicinsk pedagogik besökte oss på Centrum för Medicinsk Pedagogik den 24 april 2012. Hon arbetar vid en forskningsenhet med akademiska tjänster där forskning och utbil...

Sedan Myndigheten för nätverk och samverkan i högre utbildning lades ner finns i Sverige ingen oberoende enhet som intresserar sig för att lägga tid, och resurser, på att problematisera och undersöka systematiska förändringar inom högskolan. Swednet ...

Hej,Jag har nyligen tagit del av rapporten 'Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering 2011-2014'. På sidan 11 i denna rapport ombeds utbildningarna redovisa Lärarkompetens och lärarkapacitet. Till min oe...

Swednetkonferens 5 maj 2011. Keynote: Björn Stensaker, Oslo Universitet   Pedagogisk utviklingsarbeid – fra individorientering til organisasjonsfokus?   Stensaker började med att berätta att han ursprungligen är statsvetare och organi...

Igår samlades den nomineringsförsamling på Karolinska Institutet som ska nominera kandidater som KI’s anställda senare ska rösta på, elektroniskt, för att sitta i Konsistoriets, KI’s högsta beslutande organ. Jag sitter som representant fö...