Leading a university where teaching is valued.

Sammanfattningsvis menar Lanares att om man värderar utbildningskvalitet bör man ge ett tydligt budskap, lägga beslut om policy och även beslut om aktiviteter i linje med denna värdering. Som ledare för ett universitet bör man visa på ett tydligt budskap där man försöker transformera värderingarna till verkligheten. Ett exempel på detta som talar sitt tydliga språk, och som snabbt sprider sig inom organisationen, var något som genomfördes vid Lausannes Universitet. Man satte upp krav för alla som skulle anställas som lektorer, och professorer, alla som någon gång skulle kunna tänkas undervisa studenter på någon nivå, från grundnivå till doktorandnivå, att de skulle ha tillräckliga pedagogiska meriter beskrivna i en pedagogisk portfölj. När två personer med höga forskarmeriter inte fick tjänst pga avsaknad av pedagogiska meriter började en förändring ske. Det finns dessutom enligt Lanares forskning som visar att det är först när man på detta sätt menar allvar med sina värderingar, som en kulturförändring till fördel för utbildningskvaliteten är möjlig.

Jacques Lanares, vice rector vid Lausanne Universitetet presenterade en keynote på konferensen 'Teaching as a scholarship?' i Estland i Januari. Detta är mina anteckningar från hans föredrag.

Sedan 2005 har de schweiziska universiteteten mer autonomi än tidigare från staten. Han menade att vi borde värdera undervisning högre. Lausanne är ett forskningsuniversitet, det högst rankade i Europa (KI är femma) utifrån medeltal v g citations per article. Han försökte i sin keynote svara på frågorna Varför det är så viktigt att utveckla en kvalitetskultur kring undervisning och lärande? Hur kan man göra det, vad är ledarskapets roll?

Lanares första svar på frågorna var: Av politiska skäl

Vi är mer ansvariga pga den nya autonomin, och pga Bologna-processen. I början av Bolognaprocessen var kvalitetssäkring väldigt centralt, dock har det blivit mindre tydligt med åren. 2003 bestämda Bolognagruppen att kvalitet är upp till varje universitet att ansvara för. Mer ansvar till universiteten med andra ord – detta stämmer ju väl överens med vad regeringen i Sverige beslutat här.

En annan anledning att utveckla en kvalitetskultur kring undervisning och lärande är av ekonomiska skäl: Employabilityproblemet: Färre än 5% kommer att arbeta inom universitetet efter examen, vad gör vi med de andra 95%?

Dessutom nämnde han så klart de pedagogiska skälen: Undervisning och förstående för lärande har förändrats. Massifieringen av utbildningen har haft effekter. Det är idag en diversifierad studentgrupp. Samt att det blivit ett ökat fokus på studenters lärande.

Hur kan vi utveckla en kvalitetskultur kring undervisning?

Kvalitetskultur är ett trendigt ord, men det skulle kunna vara ett trevligt ord utan att något händer. När vi talar om kvalitet står vi inför en dubbel paradox menar Lanares. Man letar efter det men vill kanske inte riktigt ha det. Kvalitetsmekanismer existerar då men ökar inte alltid kvaliteten.

Vi har idéer om hur man bygger ett bra system, men hur kan vi integrera det i våra verksamheter?

EUA 2006 såg kvalitet som ett delat värde och kollektivt ansvar för alla medlemmar vid ett universitet. Kvalitet kan därmed vara ett missledande ord: Dett kan ses som ett värde, en process + andra definitioner. Vi kommer aldrig att hitta en gemensam definitinon menade Lanares.

Som värde betyder kvalitet att man ansluter sig till att verka för kontinuerlig förbättring. Som process kan man göra det, mast med olika underliggande värderingar. När alla vid ett universitet erkänner enhetligheten och relevansen av kvalitetsprocesser blir de aktivt medverkande i implementeringen av dessa (Lanares, 2006).

Lanares menar att värderingar är i hjärtat av organisationskulturen.

Man hör ofta att man ska utveckla EN kvalitetskultur, men det finns inte bara en, menar Lanares. Det samvarierar flera vid ett universitet. Olika värderingar skapar olika kvalitetskulturer. T ex fokus på normativ kultur eller utvecklingskultur.

Ghandi sade: If you wan to change the world you must BE the world you want to see.

Lanares undrade hur vi bevisar för oss själva och andra att dessa värderingar är viktiga? Ett nyckelord är ’coherence’. Värderingar, kvalitetsbegrepp och praktiska modaliteter, individuella och kollektiva verksamheter – implementering. Att identifiera värderingarna. Hur ser vi undervisning och lärande? Kvalitetsbegreppet kommer från industrin, specifikt från bilindustrin eftersom det är lineärt tänkande. Därför måste vi funder över om vi ser universitetet som en fabrik, eller om och hur i så fall vi vill skapa diversitet?

Det är svårt att visa på samband mellan kvaliteten på undervisningen och hur studenterna ’blir’. Undervisning och lärande är en komplex process där systematisk analys och reflexivitet är centrala.

Vad är då ledarskapets roll i att utveckla en kvalitetskultur?

Först och främst menade Lanares att ledarna har en kritisk roll, något som har visat sig i ett stort antal publikationer, t ex Dickson and Mitchelson, 2007, och OECD-rapport (helt ny). Men det finns två huvudutmaningar:

1. Att etablera och upprätthålla koherensen I systemet. Länkar mellan universitetets strategi, att skapa stöd för innovation och förändring, att säkerställa kontinuiteten och att reglera ’spänningar’ i kvalitetssystemet. Alla kvalitetssystem är system som innebär spänningar mellan politik/ universitetsledningen – och lärare och studenter i det här fallet. Man behöver hitta en balans. T ex I fråga om hur mycket auktioritet som behöver utövas och hur mycket egen ledning som kan förväntas, samt mellan variationen och homogeniteten. För mycket av det ena kan få oönskade effekter.

1. Att skapa och stödja “adhesion to values and principles”. Att skapa en samverkan kring visionen och värderingarna, meritera interaktion och kommunikation, att säkerställa att besluten ligger i linje med värderingarna och tydliggöra relationen mellan beslut och värderingar, att vara försiktig med och använda resurser på rätt sätt så att man inte behöver börja från början hela tiden. Centrala ord är kommunikation, just in time, och ett återkommande, förankrat och tillämpat språk kring värderingarna.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Den 24 september anordnades vid KI et SHERN-seminarium (www.swednetworks.se/shern) med Vicky Gunn från Glasgow University. Titeln var: Do research-teaching linkaging have anything to do with students’ working life? Vicky började med att hän...

Anne Mette Mörke, Aarhus Universitet, Center for Medicinsk Uddannelse är docent i medicinsk pedagogik besökte oss på Centrum för Medicinsk Pedagogik den 24 april 2012. Hon arbetar vid en forskningsenhet med akademiska tjänster där forskning och utbil...

Sedan Myndigheten för nätverk och samverkan i högre utbildning lades ner finns i Sverige ingen oberoende enhet som intresserar sig för att lägga tid, och resurser, på att problematisera och undersöka systematiska förändringar inom högskolan. Swednet ...

Hej,Jag har nyligen tagit del av rapporten 'Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering 2011-2014'. På sidan 11 i denna rapport ombeds utbildningarna redovisa Lärarkompetens och lärarkapacitet. Till min oe...

Swednetkonferens 5 maj 2011. Keynote: Björn Stensaker, Oslo Universitet   Pedagogisk utviklingsarbeid – fra individorientering til organisasjonsfokus?   Stensaker började med att berätta att han ursprungligen är statsvetare och organi...