AM

3 november 2011 09:10

Hej Klara!
Tycker du att KI borde stödja forskning i medicinsk pedagogik? Hur tycker du att upplägget borde vara? Hälsningar A

Klara Bolander Laksov

4 november 2011 09:53

Hej!
Ja, det tycker jag absolut. I början av 2000 gjorde man dessutom det - man installerade en professur, som gick till Kirsti Lonka, och gav henne möjlighet att bygga upp en forskargrupp. Jag tror att man insåg att i en miljö som den på Karolinska Institutet behövs en vetenskapligt förankrad kunskap OCH forskning som genomförs av aktiva forskare i medicinsk pedagogik, för att vinna gehör och förståelse för att förbättra kvaliteten på utbildningen. Dessvärre har man under den senaste utbildningsstyrelsen och dekanen tagit bort alla resurser som till exempel gick till att hyra in senior forskningskompetens att handleda doktorander.

Upplägget borde vara ungefär så här: Styrelserna för utbildning och forskning bör ha två, kanske tre dekan-råd gemensamt, en för pedagogisk utveckling, en för internationalisering och en för IT och infrastruktur. Dessa råd bör under sig ha varsin centrumbildning, där kärnan utgörs av forsknings aktiva personer med olika senioritet. En del av de forskningsprojekt som de bedriver bör vara centralt finansierade av KI och de bör vara framarbetade som strategiska områden att beforska. Dessutom ska naturligtvis dessa personer söka externa medel via Pedagogiska ALF, VR, RJ, EU osv. Fokus ska vara på att skapa kompetenta forskningsteam, där personer med teoretisk, pedagogisk, metodologisk kompetens samarbetar med verksamhetsförankrade personer inom sjukvården och universitetet.

Ja, det är min idé :)

Martin Wohlin

20 november 2010 15:05

Hej Klara,
Jag undrar hur du ser på Högskoleverketoch deras mått på kvalité i den högre utbildningen?
Mvh, Martin Wohlin
PS. Äntligen en blogg värd att följa! DS.

Klara Bolander Laksov

21 november 2010 18:45

Att säga att kvalitet bara handlar om resultatet av en process tycker jag är en oerhört förenklad syn. Vi vet sedan länge att det finns massor av olika aspekter som t ex påverkar kulturen inom en organisation. Utbildning är en process som består av tre olika delar. Detta finns sammanfattat i John Biggs 3P-modell (Biggs, 1998). Den kan beskrivas som att man fokuserar på vad som kommer in i utbildningen (presage), vad som händer under utbildningen (process) och vad utbildningen resulterar i (product). Det som kommer in i utbildningen är naturligtvis studenterna och deras kunskaper, förmågor, sociala och humana kapital, men också själva utbildningsdesignen, de krav som ställs, lärandemål och de lärare som undervisar och deras kunskaper, färdigheter och förhållningssätt. Sedan har vi själva processen, den påverkas naturligtvis av vilka individer som ingår i processen men också vad de individerna skapar för relationer till varandra, vilken kultur som uppstår där (t ex. MacGregor's Teori X eller Teori Y-klimat - har man tillit till att lärarna och studenterna kan ta ansvar och gör sitt bästa, eller tror man att man ständigt behöver kontrollera dem? är det en tillitsfull eller en bestraffande kultur?).

Produkten är naturligtvis själva lärandet, kvaliteten på lärandet, har det varit meningsfullt eller reproducerande (Entwistle m fl)? Är det tillämpbart, funktionellt? Skapar det grogrund för mer lärande, livslångt lärande? Vilket förhållningssätt till lärande och 'att vara professionell' har utbildningen skapat? Vilken förmåga har de som utexaminerats att söka nya svar på nya frågor att förändra och skapa goda kulturer i de organisationer där de kommer att verka osv?

Som du hör är jag helt enkelt oerhört skeptisk till HSVs nya utvärderingssystem (eller kanske snarare regeringens, eftersom HSV fick på fingrarna för att de ville bry sig om processen och det inte låg i regeringens intresse). Det vi kan hoppas på är att lärosätena nu själva tar ansvar för att granska och arbeta med processen (och det som kommer in i den) på ett ansvarsfullt, akademiskt och forskningsmässigt sätt - något som borde vara en självklarhet!