Direktlänk till inlägg 25 maj 2011
Hej,
Jag har nyligen tagit del av rapporten 'Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering 2011-2014'. På sidan 11 i denna rapport ombeds utbildningarna redovisa Lärarkompetens och lärarkapacitet. Till min oerhörda förvåning begränsar man sig i denna text till att enbart se lärarkompetens som innehållslig, dvs om själva ämnet. Som jag är övertygad om att ni känner till finns det en stor mängd forskning (för referenser, se nedan) , som visar att kompetensen att undervisa så att studenterna lär sig något inte är en effekt av den egna innehållsliga kunskapen. Detta faktum är det som ligger till grund för hela den verksamhet som idag sysselsätter över 200 personer i Sverige som arbetar med kurser i behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning. Genom att INTE efterfråga högskolepedagogisk utbildning i tabellen skickar man en tydlig signal - det är inte viktigt med pedagogisk kompetens om man ska undervisa inom högskolan!
Det har nyligen kommit ännu starkare krav från regeringen på att lärare upp till gymnasienivå inte ens längre får sätta betyg om de inte har en pedagogisk utbildning bredvid sin ämnesmässiga utbildning - detta rimmar mycket illa med den totala avsaknaden av liknande krav på högskolenivå.
Jag startar nu en uppmaning till alla universitetsanställda att markera att högskolepedagogisk kompetens är viktigt när man ska bedöma kvaliteten på lärarkompetensen vid en högskoleutbildning. Du kan göra det genom att kommentera på detta inlägg.
Biggs, J. (2003). Teaching for Quality Learning at University. (2nd Ed.) Buckingham: Society for Research into Higher Education and Open University Press.
Bowden, J., & Marton, F. (1998). The university of learning. Beyond quality and competence in higher education. London: Kogan Page.
Hedin, A. (2006). Lärande på hög nivå. Uppsala: Uppsala universitet.
Mogensen, E., Thorell Ekstrand, I., & Löfmark, A. (2006). Klinisk utbildning i högskolan perspektiv och utveckling. Lund : Studentlitteratur.
Marton, F., Hounsell, D., & Entwistle, N. (1986). Hur vi lär? Stockholm: Rabén & Sjögren.
Den 24 september anordnades vid KI et SHERN-seminarium (www.swednetworks.se/shern) med Vicky Gunn från Glasgow University. Titeln var: Do research-teaching linkaging have anything to do with students’ working life? Vicky började med att hän...
Anne Mette Mörke, Aarhus Universitet, Center for Medicinsk Uddannelse är docent i medicinsk pedagogik besökte oss på Centrum för Medicinsk Pedagogik den 24 april 2012. Hon arbetar vid en forskningsenhet med akademiska tjänster där forskning och utbil...
Swednetkonferens 5 maj 2011. Keynote: Björn Stensaker, Oslo Universitet Pedagogisk utviklingsarbeid – fra individorientering til organisasjonsfokus? Stensaker började med att berätta att han ursprungligen är statsvetare och organi...
Igår samlades den nomineringsförsamling på Karolinska Institutet som ska nominera kandidater som KI’s anställda senare ska rösta på, elektroniskt, för att sitta i Konsistoriets, KI’s högsta beslutande organ. Jag sitter som representant fö...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
|||||||||
2 |
3 |
4 | 5 |
6 | 7 |
8 |
|||
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
|||
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
|||
23 |
24 |
25 | 26 |
27 |
28 |
29 |
|||
30 |
31 |
||||||||
|
Här hamnar inlägg som berör individens lärande i medicinsk pedagogik och i allmän högskolepedagogik.
Här hamnar inlägg som ger tips eller idéer kring undervisningsformer och examinationsformer inom medicin och hälsoområdet.
Här hamnar inlägg som berör forskning inom medicinsk pedagogik, såsom metodologiska och epistemologiska frågor, eller forskningspolitik.
Här hamnar inlägg som berör arbete på organisations- och systemnivå för att utveckla utbildning inom vård och medicinområdet.