Direktlänk till inlägg 28 februari 2011
Jag funderar mycket på hur det kommer sig att Karolinska Institutet överlämnar så mycket av kontrollen och inflytandet kring kvalitetsarbete till olika centrala administrativa enheter och därmed tydligt lägger tyngdvikten vid ett byråkratiskt organisationsideal (Stensaker, 2006). Min kollega Maria, som jag lunchade med idag uttryckte det i form av skillnaden mellan kvalitetssäkring (quality assurance) och kvalitetsutveckling (quality enhancement), vilket det ligger mycket i. Om man fokuserar på kvalitetssäkring, kan man överlämna det till olika administratörer. Man kräver in olika rapporter, verksamhetsberättelser, och försöker med alla medel försäkra sig om en lägstanivå på kvaliteten. Alla ska kunna visa att man har tagit hänsyn till genus och mångfaldsfrågor, att man utvärderar sina kurser, att man examinerar studenterna på ett bra sätt. I bästa fall ska man även tala om vilka områden man arbetar med utveckling kring. Eftersom de som krävs på alla dessa rapporter och verksamhetsberättelser inte egentligen får ( eller tar sig) mer resurser för att utföra detta (extra) arbete, är det inte alltid som rapporterna egentligen speglar hela verkligheten. Många prefekter skriver nog dessa rapporter utan att tala med alla sina anställda, förankra eller tala om utvecklingspotentialen, uppföljning och progression i de initiativ som görs inom verksamheten. De vill kanske inte störa verksamheten med för mycket frågor (för det finns det ju heller inte resurser avsatt för). Det skulle innebära att man måste lägga tid på att diskutera verksamheten istället för att t ex planera och utveckla undervisningen. Alltså skapas en bild som bygger på några få personers uppfattning om verksamheten. Ibland stämmer de säkert ganska bra överens, ibland inte.
Hur skulle det se ut om man istället fokuserade på kvalitetsutveckling?
Min övertygelse är att man då skulle vara tvungen att överlämna frågan om kvalitet till de som arbetar med verksamheten (undervisning och forskning). Man skulle behöva betydligt färre administratörer centralt och börja fokusera på kompetensutveckling och professionalisering av de akademiker som är centrala för verksamhetens utförande och utveckling. Man skulle behöva våga tillämpa samma vetenskapliga ideal inåt i organisationen/ universitetet, som man använder när man tar för självklart att forskare är rigorösa, etiska och systematiska i sitt forskningsarbete inom olika forskningsfält. Man skulle behöva ge tid och resurser för att skapa en högkvalitativ lärande organisation på fler plan än bara forskningsresultaten. Man skulle behöva granska sina egna processer i allt från hur undervisning bedrivs, utvecklas, bedrivs till hur forskning och ledarskap bedrivs och utvecklas. Det är inte enkelt - men ett universitet som KI borde vilja våga. Jämställdhet, likabehandling, utvärdering, studenten och patienten i centrum osv, skulle bli föremål för kreativitet och idéer istället för krav på lägstanivån.
Den 24 september anordnades vid KI et SHERN-seminarium (www.swednetworks.se/shern) med Vicky Gunn från Glasgow University. Titeln var: Do research-teaching linkaging have anything to do with students’ working life? Vicky började med att hän...
Anne Mette Mörke, Aarhus Universitet, Center for Medicinsk Uddannelse är docent i medicinsk pedagogik besökte oss på Centrum för Medicinsk Pedagogik den 24 april 2012. Hon arbetar vid en forskningsenhet med akademiska tjänster där forskning och utbil...
Hej,Jag har nyligen tagit del av rapporten 'Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering 2011-2014'. På sidan 11 i denna rapport ombeds utbildningarna redovisa Lärarkompetens och lärarkapacitet. Till min oe...
Swednetkonferens 5 maj 2011. Keynote: Björn Stensaker, Oslo Universitet Pedagogisk utviklingsarbeid – fra individorientering til organisasjonsfokus? Stensaker började med att berätta att han ursprungligen är statsvetare och organi...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 | 4 |
5 |
6 |
||||
7 | 8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
|||
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
|||
21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
|||
28 | |||||||||
|
Här hamnar inlägg som berör individens lärande i medicinsk pedagogik och i allmän högskolepedagogik.
Här hamnar inlägg som ger tips eller idéer kring undervisningsformer och examinationsformer inom medicin och hälsoområdet.
Här hamnar inlägg som berör forskning inom medicinsk pedagogik, såsom metodologiska och epistemologiska frågor, eller forskningspolitik.
Här hamnar inlägg som berör arbete på organisations- och systemnivå för att utveckla utbildning inom vård och medicinområdet.