Igår höll de två pristagarna Richard Reznick och David Irby sina prisföreläsningar. De har närmat sig frågan om hur man kan förbättra klinisk undervisning/ läkarutbildning på två helt olika sätt. Irby har intresserat sig för kliniska lärare och handledare, vad riktigt bra lärare gör, hur de tänker och hur de verkar för att introducera studenten till professionen. Reznick kommer från kirurgperspektivet och har utgått från frågan om hur man ökar patientsäkerheten och vilken roll utbildningen av läkare kan spela för detta.

Det jag tyckte var intressant med Irby var att han verkligen har gått till botten med sina frågor, samtidigt som han varit influerad av helt olika teorier om lärande - influerad av tidsandan naturligtvis. Han började med att anta ett behavioristiskt perspektiv, där man ser lärande som en förändring i beteende och att det uppstår i en stimuli-respons relation. Han ville ta reda på vad effektiva kliniska handledare gör och visade i sina studier på vikten av entusiasm, klarhet, organisation och struktur, kunskap och kompetens, återkoppling och professionellt förhållningssätt/ respekt för studenten och patienten.

På 90-talet läste Irby in sig på kognitiv teori, som menar att lärande handlar om att skapa mening och bygga på tidigare kunskaper. Han ville då undersöka vad de kliniska lärarna vet och hur de tänker, vad som är 'best teaching practice', hur de resonerar t ex när det kommer in en patient som de aldrig sett förut och direkt skapar ett bra lärtillfälle för studenten. Han undrade om bra kliniska lärare också var bra läkare t ex. Det han kom fram till var att excellenta lärare skapar något som motsvarar s k 'illness scripts' som en kliniker utvecklar och som han kallar 'case based teaching scripts'. Detta innebär att den kliniska läraren har en aresenal av alternativa (ofta 5-7 st) undervisningsstrategier att välja från, samt en tydlig bild av vad han eller hon vill att studenten ska få med sig vid varje patientmöte. Precis på samma sätt som att en erfaren kliniker med hjälp av den information hon får genom att ta anamnes får tillgång till ett 'manus' (script) för en specifik sjukdom och därefter ställer diagnos på patienten, ställer läraren diagnos på studenten - vad kan/ förstår hon, vad behöver hon lära osv. Hans slutsats från denna forskningsperiod var att "Clinical teachers' medical expertise is insuficient but necessary for good teaching"

En bra regel att följa för en klinisk lärare menade han var 2-minutersmetoden:

1. Lyssna och försök få studenten att klargöra hur de har förstått patientfallet.

2. Fråga efter deras tänkande, t ex vad tror du händer här?

3. Få studenten att resonera, t ex vad vill du göra för patienten? Hur tror du vi kan bestämma om detta är bakteriellt eller viralt på ett effektivt sätt?

4. Undervisa om generella principer, t ex det är bra att veta att vanligen så...

5. Ge positiv och rättande återkoppling

Sedan 2000-talet har Irby övergått till sociokulturell teori, dvs en teori som utgår från att lärande innebär att man skapar mening genom att delta i ett socialt sammanhang, eller ett s k community of practice. Rollmodelltänkandet blir därför centralt för lärande. Ur detta perspektiv ställde han frågor om hur man lär sig genom att delta i kliniskt arbete. Lärarens roll är att guida studenten genom engagemang och reflektion och strukturera lärtillfällen för studenten. Han har tittat på processen, före - under - efter.

Före ett patientmöte kan läraren tänka på vad studenten på en specifik nivå kan göra i detta sammanhang, orientera studenten i relation till olika roller som krävs och olika uppgifter, samt försöka tänka på att skapa kontinuitet för studentens lärande. Under patientmötet blir det viktigt att stödja deltagandet genom att skapa ett inbjudande klimat (kom med här och titta på detta spännande), vara rollmodell och coach, tänka steget före så att patientens säkerhet alltid sätts i första rummet och skapa tillräcklig grad av utmaning och stöd beroende på den individuella studentens behov.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Den 24 september anordnades vid KI et SHERN-seminarium (www.swednetworks.se/shern) med Vicky Gunn från Glasgow University. Titeln var: Do research-teaching linkaging have anything to do with students’ working life? Vicky började med att hän...

Anne Mette Mörke, Aarhus Universitet, Center for Medicinsk Uddannelse är docent i medicinsk pedagogik besökte oss på Centrum för Medicinsk Pedagogik den 24 april 2012. Hon arbetar vid en forskningsenhet med akademiska tjänster där forskning och utbil...

Sedan Myndigheten för nätverk och samverkan i högre utbildning lades ner finns i Sverige ingen oberoende enhet som intresserar sig för att lägga tid, och resurser, på att problematisera och undersöka systematiska förändringar inom högskolan. Swednet ...

Hej,Jag har nyligen tagit del av rapporten 'Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering 2011-2014'. På sidan 11 i denna rapport ombeds utbildningarna redovisa Lärarkompetens och lärarkapacitet. Till min oe...

Swednetkonferens 5 maj 2011. Keynote: Björn Stensaker, Oslo Universitet   Pedagogisk utviklingsarbeid – fra individorientering til organisasjonsfokus?   Stensaker började med att berätta att han ursprungligen är statsvetare och organi...