Jag och Klas gick för att besöka några bokhandlare i hopp om att hitta mängder av intressant litteratur att släpa med oss hem på planet. I den första affären, som hade det tilltalande namnet 'the worlds largest book shop', hittade vi lite grand under filosofisektionen. Dock var det en ganska liten sektion - däremot sektioner som 'Parapsychology', 'New Age', och 'Film and entertainment' hade hur många böcker som helst. När vi kom till nästa bokaffär blev vi omhändertagna av en trevlig anställd. Jag frågade efter sociologiböcker, och han svarade "We don't do sociology in North America" - jag lät detta sjunka in och vi gick åter igen bort mot filosofi-avdelningen.

Ju mer jag funderar på detta undrade jag över hur detta kommer sig. Jag menar inte att det finns en sociologisektion i varje bokhandel i Sverige, men detta var en STOR bokhandel - i stil med Akademibokhandeln i stockholm, eller Gleerups i Lund (som jag ju gick till så länge jag bodde där). Kanske finns det bara en sociologisektion på bokaffärer som tillhandahåller kurslitteratur numera? Är det helt enkelt så att sociologi är 'ute'? Det konstiga är att i de vetenskapliga sammahang jag verkar (medical education + higher education) är sociologi 'inne'. Jag och Klas hade en intressant diskussion kring detta senare som jag gärna delar med mig av.

Sociologi är ganska teoretiskt, och ja, ganska svårt att greppa. För mig tog det ett och ett halvt år av heltidsstudier i sociologi att förstå vad det handlade om. Ändå blev jag lockad in i den kognitiva psykologin under min doktorandtid för att hitta förklaringsmodeller för lärares lärande, hur kunskap konstrueras ur ett individualistiskt perspektiv, även om individen samverkar med sin omvärld. Det var först lite längre in i mina studier som sociologin kom tillbaka till mig. Sociologiska frågor handlar om hur vi är delar av, och samtidigt producerar system som påverkar allt från vår identitet och världsuppfattning, till vår syn på vad som är normalt/onormalt och hur vår 'diskurs' det sätt vi talar om och benämner vår omvärld skapar en över och en underordning. Superintressant ju mer man gräver i det. Och bäst av allt, fler och fler sociologer börjar använda sociologiska perspektiv för att analysera kunskapsbildning och universitetspedagogisk utveckling.

Kanske handlar det om en slags mognadsfas diskuterade vi. Individer, likväl som forskningsfält (medicinsk pedagogik och högskolepedagogik) har en tendens att hitta enklare förklaringsmodeller först (kognitionspsykologi, vi tar reda på hur det är hos individen - inte lätt, men lättare att begripa) och sedan börjar man se komplexiteten ju mer man gräver - och då behövs sociologin!